Låter det komplicerat? Ja, det är det. Men för att förklara det på ett enkelt sätt ska vi titta på ett exempel som de flesta känner till: chokladglass.
Låt oss börja med grunderna. Vad är scope 3-utsläpp? Och varför är de viktiga?
Det allra första steget i utvecklingen av robusta klimatmål eller en färdplan för netto noll är att räkna ut den totala mängden utsläpp av växthusgaser (Green House Gases, GHG) i ett företags värdekedja, och förstå vad som driver dessa utsläpp. Detta kallas en GHG-baslinje, och den utgör en viktig referenspunkt när ni identifierar era främsta utsläppskällor och utformar åtgärder för att hantera dessa utsläpp.
Med en GHG-baslinje i handen kommer de flesta företag att inse att scope 3-utsläpp utgör huvuddelen av deras utsläpp. Scope 3-utsläpp härrör från de aktiviteter inom ett företags värdekedja som ligger utanför företagets direkta kontroll. Exempel på detta är utsläpp från boskapsuppfödning för läderproduktion, eller utsläpp från förändrad markanvändning vid odling av sojabönor (som kanske hamnar i en sojalatte). Med tanke på att insatsvaror kan komma från tusentals olika leverantörer spridda över hela världen kan det vara mycket svårt att samla in utsläppsdata från en hel leveranskedja.
Låter allt detta lite abstrakt? I så fall är det dags att ta fram glassen.
Det finns ett antal faktorer som bidrar till scope 3-utsläpp från en skopa välsmakande chokladglass. Låt oss titta på dem i grafiken nedan.
Utsläppen från råvaror, förpackning, transport, försäljning och konsumtion av en kula chokladglass uppgår sammanlagt till cirka 300 g CO2-ekvivalenter.
Du kanske också har lagt märke till att utsläppen kommer från många olika källor. Hur får du förståelse för utsläppen på en detaljerad nivå för varje steg i glassens värdekedja? Och hur kan din organisation spåra scope 3-utsläpp från sina egna produkter?
Det första steget är att fastställa vilken typ av data du behöver och vilka data som kan tillgängliggöras inom din organisation och i din värdekedja. Detta kan dock vara knepigt. Om du har hundratals leverantörer över hela världen, som i sin tur har hundratals egna leverantörer, är det i stort sett omöjligt att samla in data från varje enskild leverantör.
Men turligt nog finns det robusta metoder för att uppskatta denna data.
Låt oss använda vår glass som exempel. Om vi vet att vi har köpt 1 000 ton mjölk och 100 ton kakao till vår glass kan vi uppskatta de växthusgasutsläpp som är förknippade med produktionen av dessa ingredienser genom att tillämpa genomsnittliga utsläppsfaktorer för dessa produkter. Utsläppsfaktorer modellerar mängden växthusgasutsläpp förknippade med en genomsnittlig produktionsenhet.
För vår chokladglass kan det vara svårt att få fram utsläppsdata från varje enskild gård, men en genomsnittlig utsläppsfaktor för mjölk och kakao kan användas för att sammanställa ett klimatavtryck för dessa insatsvaror. Vi kan också tillämpa utsläppsfaktorer på aktiviteter såsom bearbetning eller transport.
Det låter ganska enkelt, eller hur? Den största utmaningen för företag är att få fram de interna data som dessa utsläppsfaktorer ska tillämpas på, så att hålla reda på volymer och vilka typer av ingredienser som köpts in är avgörande, tillsammans med kunskap om hur ingredienserna skickades från dina leverantörer till dina produktionsanläggningar. I många fall kan denna datainsamlingsprocess ta upp till flera månader, särskilt när dessa data är spridda över en hel organisation.
Kom ihåg: en utsläppsfaktor representerar en genomsnittlig mängd växthusgasutsläpp för en viss produkt. Men det finns många olika utsläppsfaktorer för en och samma produkt, så valet av utsläppsfaktor är viktigt.
Ansträngningarna bör inriktas på att se till att de utsläppsfaktorer som används är representativa för företagets värdekedja. Variablerna kan omfatta geografi, förändrad markanvändning eller produktionsprocesser.
Den plats från vilken du köper dina kakaobönor kan till exempel ha en enorm effekt på de totala utsläppen. Kakaobönor från regioner med en hög grad av avskogning är vanligtvis också förknippade med högre utsläpp. Att hitta den utsläppsfaktor som ligger närmast värdekedjans specifika karaktärsdrag är en av de mest kritiska delarna i att fastställa scope 3-utsläpp.
När huvuddelen av arbetet har utförts och data och utsläppsfaktorer har identifierats kan de totala utsläppen för produkten – i vårt fall en skopa glass – slutligen beräknas.
Detta tillvägagångssätt utgör det första steget i beräkningen av dina scope 3-utsläpp av växthusgaser, men dina resultat bör tolkas med försiktighet. Istället för att sträva efter 100 % noggrannhet bör resultaten fungera som en första indikation som kan vara användbar för att klarlägga de främsta utsläppskällorna och hjälpa organisationer att identifiera projekt för att minska sina utsläpp.
Innan du genomför några större förändringar i din värdekedja är det viktigt att du förstår hur olika leverantörer arbetar. Mjölken eller kakaon som används för att göra den goda glassen kan komma från olika leverantörer med olika metoder för markförvaltning, oavsett om det handlar om plöjningsfritt jordbruk, täckodling eller agroforestry. Det bästa sättet att spåra utsläpp som är relaterade till en viss typ av markanvändning är att samla in primärdata från strategiska leverantörer. Dessa primärdata kan hjälpa till att identifiera exakt vilka åtgärder för utsläppsminskning som bör genomföras. Greenhouse Gas Protocol Land Sector and Removals Guidance är vägledningen för företag som vill beräkna sina markrelaterade växthusgasutsläpp med hjälp av primärdata.
Även om allt detta kan verka komplicerat är den goda nyheten att South Pole har ett stort team av experter som är specialiserade på att beräkna scope 3-utsläpp för våra kunders räkning. Så medan du lutar dig tillbaka (och äntligen tar en tugga av den läckra desserten) utgår vi från vår rika kunskapsbas och hjälper dig att beräkna dina scope 3-utsläpp innan glassen smälter.
Vi kan hjälpa dig att navigera i de olika stegen som är involverade i utvecklingen av scope 3-utsläppsberäkningar.