Detta är en del av ett bredare lagstiftningsarbete som på ett reformerande sätter kursen mot en mer hållbar framtid. CSRD bygger på Sustainable Finance Disclosure Regulations (SFDR) och länkar till EU:s taxonomi, och är avsett att underlätta insyn och hjälpa intressenter att bedöma investeringsrisker kopplade till klimatförändringar och andra hållbarhetsfrågor. Att klimatarbetet påskyndas innebär både utmaningar och fördelar, och i denna blogg beskrivs de viktigaste konsekvenserna av CSRD samt förklaras varför det kommer att löna sig att vidta resoluta åtgärder redan nu för att anpassa sig till de nya kraven och hjälpa ditt företag att vidta åtgärder för klimatet både på kort och lång sikt.
CSRD kommer att gälla för alla:
Det nya direktivet bygger på tidigare lagstiftning (läs vårt inlägg “Hitchhiker's Guide to the EU Taxonomy & SFDR" här) som en del av den europeiska gröna given. En av de viktigaste förändringarna är dock begreppet "dubbel väsentlighet". Det innebär att företag nu måste rapportera om hur deras verksamhet påverkas finansiellt av klimatförändringarna (finansiell väsentlighet – financial materiality) utöver att identifiera deras egen påverkan på människor och miljö (väsentlig påverkan – impact materiality).
Detta innebär en mer komplex rapporteringsprocess än vad många företag är vana vid då företag kommer att behöva redovisa både framtida och retrospektiv information samtidigt som omfattningen utökas till att inkludera hela värdekedjan. Vad som ska rapporteras beskrivs i de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (European Sustainability Reporting Standards, ESRS) – en uppsättning av mer än 20 detaljerade dokument.
Även om detta innebär en större rapporteringsbörda är övergången ett avgörande steg framåt för att kunna skydda biologisk mångfald och de mänskliga rättigheterna. CSRD innebär att företagen nu enligt lag är skyldiga att redovisa sin påverkan på ett öppet och konsekvent sätt, vilket minskar risken för grönmålning. Detta är ett utmärkt tillfälle att visa företagets positiva insatser för att hantera sin miljöpåverkan – och därigenom förbättra investerarnas förtroende samt anpassa sig till andra intressenters förväntningar på tydlig och objektiv rapportering – och samtidigt skapa en positiv och hållbar framtid.
Klimatkrisen kommer inte att lösas med kortsiktiga lösningar men CSRD inbegriper ett långsiktigt perspektiv: företag måste nu fastställa långsiktiga ESG-mål och baslinjer samt uppvisa konsekventa framsteg i riktning mot att uppfylla dessa mål. De kommer också att behöva genomgå en tredjepartsgranskning av sin rapportering som en del av CSRD:s strävan att skapa högkvalitativ och tillförlitlig rapportering.
De faktiska utsläpp som mäts och rapporteras är nu också bredare och rapporteringen måste omfatta utsläpp från hela värdekedjan, allmänt känt som scope 3 – utöver scope 1 och 2 – för att effekterna av ett företags aktiviteter både uppströms och nedströms i värdekedjan ska fångas upp, liksom för att möjliga riskområden ska kunna identifieras. Robusta uppgifter om utsläpp i scope 3 och den "dubbla väsentligheten" kommer att underlätta granskningen från bland annat investerare, som vill veta hur deras portföljbolag inte bara kan överleva utan även blomstra i en koldioxidsnål värld.
Ökad transparens är en del av CSRD. Företag ska ange vilken avdelning som ansvarar för ESG-mål och redogöra för sina processer för att minska utsläppen. Det är mycket viktigt att dessa redogörelser införlivas i företagets övergripande vision och strategi. All CSRD-relaterad information måste visas samtidigt i årsredovisningen och förvaltningsberättelsen – detta säkerställer att finansiell och ESG-information bedöms som en helhet.
Det är viktigt att komma igång så snart som möjligt. CSRD kräver betydligt mer information än tidigare ESG-rapportering och kräver samarbete med chefer på C-nivå, styrelsen, alla berörda avdelningar och andra intressenter.
CSRD publicerades i november 2022, men de nya reglerna kommer att börja tillämpas under de kommande åren:
Detta betyder att det är viktigt att komma igång nu. Att utveckla rätt system för ESG-rapportering kommer att vara en utmaning för många organisationer, särskilt eftersom ESG-nyckeltalen varierar beroende på bransch, företagsstorlek och komplexitet. Nyckeln till en framgångsrik CSRD-rapportering kommer att ligga i bra datahantering – att samla in, säkra och verifiera informationen på ett korrekt och konsekvent sätt och att ha ordning på den inför framtida rapporteringscykler.
Även om den utvidgade rapporteringen kan verka betungande kommer en tidig efterlevnad av CSRD att möjliggöra insikter om fördelar och kostnadsbesparingar i samband med de utökade kraven, vilket kan bidra till att kickstarta innovation. Det kan också öppna möjligheter för nya anpassade partnerskap längs företagets värdekedja, vilket är avgörande för att framtidssäkra affärsverksamheten.
Om du tillhör de 50 000 företag som berörs, kontakta South Pole idag för att få veta mer om CSRD. Vi kan hjälpa dig att komma igång med en ESG-rapport som uppfyller dessa krav, inklusive EU:s taxonomi och Task Force on Climate-Related Financial Disclosures (TCFD).